Varför får då också förment borgerliga människor för sig att de måste bli sina undersåtars politiska herdar, som vänligt men bestämt vallar in människor i rätt folkhälsofålla? Svaret är att rökning inte bara är skadligt för individen, utan för samhället i stort. Det finns externaliteter.
Rökningen kostar sjukvården pengar, gör att människor inte jobbar lika mycket som de annars skulle göra och så vidare. Lite våld och tvång är legitimt då det skulle ”vara samhällsekonomiskt effektivt eftersom kostnaderna [av rökning] i Sverige för produktionsbortfall och sjukdom har beräknats till 30 MRD kr”, som ett antal riksdagsledamöter uttrycker sig. Att tänka i termer av att det etiskt goda per definition är det som maximerar innehållet i statskassan är så klart fullständigt befängt. Det är vad Per Schlingmann skulle kallat ”nya utilitarismen”; där budgetöverskott ersatt lycka som målvariabel. Som sagt: befängt.
Men var kommer då kostnadsberäkningarna ifrån? You guessed it: Folkhälsoinstitutet. 2004 släppte institutet en rapport som slog fast att rökningen kostar samhället 26 miljarder kronor om året. Hur fördelar sig dessa kostnader?
- Sjukvårdskostnader (slutenvård, öppenvård och läkemedel): 2,17 miljarder kronor. FHI tittar på hur mycket det kostar att behandla människor med ett antal sjukdomar som har ett samband med rökning, och genom att använda skattningar av rökares överrepresentation inom dessa sjukdomar, samt antalet rökare och tidigare rökare, får man fram hur mycket extra rökare kostar jämfört med icke-rökare.
- Produktionsbortfall pga mortalitet eller permanent sjuklighet: 6,09 miljarder kronor. FHI beräknar hur många levnadsår som går förlorade i sjukdomar med koppling till rökning och försöker avgöra hur stor del av dessa kostnader som beror på rökning. Detsamma gäller permanent sjuklighet/förtidspensionering.
- Produktionsbortfall pga tillfällig sjuklighet: 18 miljarder. Den här siffran, som utgör 70 procent av de totala kostnaderna, räknar inte FHI fram själva. I stället presenteras den i några korta stycken, och är direkt kopierad av en annan studie. Detta faktum är så klart anmärkningsvärt i sig.
Men det viktigaste är, som Bastiat konstaterade, ofta det vi inte ser; det som FHI valt att inte ta upp. Listan kan göras lång, men de viktigaste punkterna är följande:
- Skatteintäkter till följd av rökning.
- Minskade pensionsutbetalningar till följd av för tidig död.
- Uteblivna sjukvårdskostnader i sjukdomar rökaren annars skulle drabbats av.
- Mer realistiska antaganden
Skatteintäkter
Enligt Beräkningskonventionerna för 2012 väntas cigarettförsäljning i Sverige ge upphov till 8 597 miljoner kronor 2012 utan den beslutade skattehöjningen. Enligt budgetpropositionen för 2012 kommer nämnda skattehöjning ge upphov till ytterligare 613 miljoner kronor 2012.
Totalt kommer försäljningen av cigaretter under 2012 alltså att inbringa 9 210 miljoner kronor till statskassan genom skatteintäkter.
Pensionsutbetalningar
Tabell 13 i FHI:s rapport säger oss att vi varje år förlorar 49 659 män till rökningsrelaterad dödlighet, varav 7 290 skulle vara i arbetsför ålder. Antar vi att resten skulle vara pensionärer, och multiplicerar detta antal med genomsnittspensionen för män visar det sig att vi därmed varje år sparar 6 547 miljoner kronor i uteblivna pensionsutbetalningar.
I tabell 14 visar FHI att 40 617 levnadsår för kvinnor går förlorade, varav 4 579 skulle kunna ha använts till arbete. Gör vi samma antaganden som ovan, men använder den genomsnittliga pensionen för kvinnor, visar det sig att rökning ger besparingar på pensionsutbetalningar på ytterligare 3 941 miljoner kronor.



